Vart tar tiden vägen....

Det va ett tag sedan jag gjorde ett inlägg, jag vet inte riktigt hur man ska hitta tiden... Jag älskar att sitta och fibbla med bilder men det tar ju sådan tid och jag har inte den tiden. Hittade en bild på Milo som jag lekte lite med, men sen ska man hinna med att skriva en rad också. Det handlar väl om prioritering antar jag.

Milo har varit lite orolig i helgen. Han har inte sovit eller ätit med någon reda. Ibland har det gått fem-sex timmar mellan måltiderna och då blir jag lite spänd och undrar varför han inte vill äta. Är han övertrött, vill han inte amma mer... ja, det är flera tankar som snurrar runt i huvudet. Sovar han mer än normalt blir jag nipprig för det, då springer jag in till honom stup i kvarten för att försäkra mig om att han lever. Ibland behöver jag peta på honom för att få klart för mig att han lever... :).



Idag mötte jag och Colin upp med kusinerna i pulkabacken, det är inte hans favoritsysselsättning men han tycker det är lite kul i alla fall ;), sedan drog vi vidare ut i skogen på snowracern och gjorde änglar i snön, det gillade han. Det är en fröjd att se honom, min stora kille, när han skiner ikapp med solen. Mina små änglar är det bästa som finns!!!